Dammomåde A

Högst belägna i systemet ligger de dammar som utgör några av områdets äldsta sankmarker. De är en viktig lekplats för grodor, paddor och salamandrar. En variationsrik växtlighet (>50 arter) skapar förutsättningar för ett rikt insektsliv t.ex. fjärilar, steklar och sländor. Dessa utgör samtidigt ett dukat smörgåsbord för områdets fåglar och fladdermöss. Bland växterna märks bl.a. sjöranunkel, vattenmynta, missne, blomvass, stor igelknopp och svalting.

A1 som ligger i en svacka mellan ekdungarna är den damm som först grävdes ut för att återskapa en permanent vattenspegel med grundare strandzoner av olika djup. Förutom naturligt tillflöde från befintligt dränerings-system och kringliggande höjder kan dammen under torr-
perioder förses med Mälarvatten via en tillflödeskälla (a4) och en 100 m lång bäck (a5). Genom denna passage
tempereras och syresätts vattnet innan det når dammen, som har ett största djup av drygt två meter.

Från A1 rinner vattnet in i ett översilningsområde (a6), som är ett sankområde med tät växtlighet. Här retarderas vattenflödet så att slampartiklar och näringsämnen filtreras och kan tas upp av växterna innan vattnet når nästa damm, A2.

A2 har ett största djup av drygt 1,5 m och något flackare stränder med grusbotten vid tillflödet i öster. Vid utflödet i väster går berget i dagen och vattnet förs vidare till nästa damm genom en liten bäck och ett dike (a7). På den angränsande marken finns en av områdets karakteristiska torrängar.

Bäcken och diket mynnar i områdets tredje damm , A3. Förutom detta tillflöde får A3 under blöta perioder sitt vatten från ytterligare ett dike från norr. I anslutning till dammen finns en av områdets grod- och kräldjurshålor (a8). Den andra ligger i kanten av ekdungen söder om A2.

Ursprunglingen anlades dessa som vinterbostäder för salamandrar men har blivit populära åretrunttillhåll även för området övriga grod- och kräldjur.

Avflödet från A3 sker genom ett breddavlopp som via
dräneringsrör når systemets nästa damm, B1.